Prioritera m�ngfald

H�lften av alla f�retag har en eller flera g�nger g�tt miste om aff�rer p� grund av bristen p� personal fr�n andra kulturer. Det anser medarbetare p� f�retag runt om i Sverige.

�nd� �r fr�gan om �kad etnisk m�ngfald l�gprioriterad visar en unders�kning fr�n Research International. H�gst p� dagordningen bland m�ngfaldsfr�gorna f�r personalchefer st�r att f� en j�mnare k�nsf�rdelning och att motarbeta sexuella trakasserier.

Unders�kningen som presenterades tidigare i v�r �r gjord bland ett representativt urval av 633 medarbetare och 496 personalchefer i svenska f�retag. Den visar att bland de st�rsta f�retagen, de med fler �n 500 anst�llda, har de flesta en j�mst�lldhetsplan eller policy f�r m�ngfald. D�remot �r de s�mre st�llt bland mindre f�retag. F�r f�retag med mellan 5 och 19 anst�llda saknar hela 80 procent n�gon form av plan eller policy f�r j�mst�lldhet och m�ngfald.

Enligt j�mst�lldhetslagen ska alla f�retag med fler �n 10 anst�llda varje �r uppr�tta en plan f�r j�mst�lldhetsarbete. Arbetsgivaren m�ste ocks� arbeta aktivt och m�linriktat f�r att fr�mja den etniska m�ngfalden i arbetslivet enligt direktiven i diskrimineringslagen. Unders�kningen visar dock att de flesta policydokument som tas fram inneh�ller fr�gan om j�mst�lldhet mellan k�nen och att betydlig f�rre inneh�ller skrivningar om etnisk och kulturell m�ngfald.

Naturligt f�r MKB

Ett f�retag som i m�nga �r arbetat med m�ngfaldsfr�gor p� olika s�tt i samh�llet �r MKB Fastighets AB i Malm�. D�r sker m�ngfaldsarbetet helt naturligt.

– Vi m�ste ha en m�ngfald av medarbetare som f�rst�r vad befintliga kunder vill, skaffar nya kunder och l�ser olika uppgifter i v�ra bostadsomr�den. Vi f�r ocks� m�nga diskussioner om etik och v�rderingar och hur viktigt det �r med olika �sikter, tankar och v�rderingar.

Problemet f�r MKB handlar snarast om den ”enklavisering” som sker.

– Vi har omr�den som vart och ett domineras av olika etniska grupper. M�nga tenderar att f�rbli i slutna enklaver. Dom f�r inte, eller skaffar sig inte tilltr�de till det svenska samh�llet. Stora grupper av den

arbetsf�ra befolkningen i v�ra bostadsomr�den finns utanf�r den svenska arbetsmarknaden. Det handlar till stor del om personer som saknar utbildning eller arbetslivserfarenhet. F�r dessa personer menar jag att det �r viktigt att det skapas en form av arbetsmarknad som delvis kan best� av hantverksyrken eller hemtj�nstfunktioner d�r privatpersoner har r�d att vara kunder. F�r vi inte flera i arbete, tror jag att vi kommer att f� stora problem i Sverige, menar Lars Birve.

Avidentifierade handlingar

Mauricio Rojas, riksdagsledamot f�r Folkpartiet och tidigare VD f�r n�ringslivets tankesmedja Timbro, menar att f�retagsledare i Sverige brister i insikten om potentialen i m�ngfald p� arbetsplatsen. Samtidigt hyser de en stor oro kring segregation i samh�llet. Men de ser inte kopplingen.

Lars Birve p� MKB h�ller med honom

– Det kr�vs ett medvetet ledarskap s� att vi f�r in personer med olika bakgrund i v�ra ledningsgrupper. Det �r alldeles f�r vanligt idag att vi rekryterar dem som �r lika oss sj�lva. F�r att �stadkomma f�r�ndring kr�vs konkreta insatser p� flera plan.

F�r att det ska kunna ske diskuteras avidentifierade ans�kningshandlingar vid nyanst�llningar p� landets myndigheter. Syftet �r att motverka uppenbar diskriminering p� grund av namn eller ursprung, eftersom man av erfarenhet vet att somliga sorteras bort omedelbart enbart p� grund av ett utl�ndskt klingande namn.

F�rs�k med avidentifierade ans�kningshandlingar har redan gjorts i bland annat G�teborg, Norrk�ping, Mellerud och K�vlinge. Dessa f�rs�k ska nu utv�rderas och analyseras.

Till toppen

Fastigo

Prioritera m�ngfald

Naturligt f�r MKB

Avidentifierade handlingar

FASTIGO AB

TELEFON

E-POST

�PPETTIDER