Fr�gor och svar

P� fr�gor och svar har vi samlat n�gra av de vanligaste fr�gorna och svaren som r�r v�ra kollektivavtal. Det kan r�ra allt fr�n semesterers�ttning och sjukfr�nvaro till anst�llning och upps�gning. Hittar du inte svaret kontakta SvarDirekt p� svardirekt@fastigo.se eller tel 08-676 69 69. Vi har �ppet m�ndag till torsdag 8.00-16.30, fredag 8.00-16.00. Lunchst�ngt 11.30-12.30.

Tidsbegr�nsad anst�llning

Fr�ga: Vilka former av tidsbegr�nsad anst�llning finns det?

Svar: N�r det g�ller arbetstagare som ska omfattas av F-, S- eller K-avtalet �r det reglerna i 5 � lagen om anst�llningsskydd (Las) som �r till�mplig. F�ljande anst�llningsformer finns i lagen:

1. Allm�n visstidsanst�llning
2. Vikariat
3. S�songsanst�llning
4. Anst�llning efter fyllda 67 �r

I-avtalet h�nvisar inte till Las utan har f�ljande tidsbegr�nsade anst�llningsformer reglerade i kollektivavtalet:

1. Vikariat
2. Viss s�song
3. Visst arbete
4. Feriearbete
5. Praktik
6. Anst�llning efter fyllda 67 �r
7. Arbetstopp

Underr�ttelse till facket vid anst�llning

Fr�ga: Vi har anst�llt en person p� en tidsbegr�nsad anst�llning. Ska det anm�las till facket?

Svar: Ja, ni ska underr�tta facket att ni anst�llt en person p� tidsbegr�nsad anst�llning. Om arbetstagaren �r minder�rig, det vill s�ga under 18 �r ska �ven skyddsombudet underr�ttas.

Timl�n

Fr�ga: N�r f�r timl�n anv�ndas och hur omvandlar jag m�nadsl�n till timl�n?

Svar: Enligt F- och S-avtalet kan timl�n anv�ndas f�r anst�llningar som �r h�gst tre m�nader. I- och K-avtalet �r begr�nsningen en m�nads anst�llning f�r att anv�nda timl�n. Timl�n ber�knas d� enligt f�ljande formel: M�nadsl�n/167

Tidsbegr�nsad anst�llning – begr�nsning i tid

Fr�ga: Hur l�nge f�r anst�llningsformen allm�n visstid anv�ndas?

Svar: Enligt reglerna i lagen om anst�llningsskydd �r anst�llningsformen begr�nsad till max tv� �r under en fem�rsperiod f�r samma arbetstagare. Om tidsgr�nsen �verskrids blir arbetstagaren med automatik tillsvidareanst�lld. Observera att detta endast g�ller anst�llningar som omfattas av F-, S- och K-avtalsomr�det.

Fr�ga: Hur l�nge f�r anst�llningsformen vikariat anv�ndas?

Svar: Enligt reglerna i lagen om anst�llningsskydd �r anst�llningsformen begr�nsad till max tv� �r under en fem�rsperiod f�r samma arbetstagare. Om tidsgr�nsen �verskrids blir arbetstagaren med automatik tillsvidareanst�lld. G�ller anst�llningar som omfattas av F-, S- och K-avtalsomr�det.

P� I-avtalsomr�det finns det ingen tidsgr�ns f�r vikariat.

Provanst�llning

Fr�ga: Vi har en person med sex m�naders provanst�llning som varit sjuk i ca en m�nad. Kan vi f�rl�nga provanst�llningen till sju m�nader?

Svar: Nej, en provanst�llning �r begr�nsad till sex m�nader.

F�retr�desr�tt och underr�ttelse vid visstidsanst�llning

Fr�ga: Vi har en arbetstagare med 18 m�naders allm�n visstidsanst�llning. Vad beh�ver vi t�nka p� nu n�r den snart ska upph�ra?

Svar: Eftersom anst�llningen har varat i mer �n tolv m�nader ska ni skriftligen underr�tta arbetstagaren om att visstidsanst�llningen upph�r. Detta ska ske senast en m�nad innan anst�llningen upph�r. Samtidigt ska det fack som arbetstagaren tillh�r varslas.

Eftersom arbetstagaren har haft anst�llning hos er i mer �n 12 m�nader under de tre senaste �ren har denne f�retr�desr�tt till �teranst�llning. F�retr�desr�tten g�ller fr�n tidpunkten d� underr�ttelsen l�mnades och i nio m�nader efter anst�llningen upph�rde. F�retr�desr�tten g�ller lediga befattningar inom det kollektivavtalsomr�de och driftenhet som arbetstagaren tidigare var anst�lld. Det kr�vs �ven att arbetstagaren har tillr�ckliga kvalifikationer f�r den lediga befattningen.

Sjukfr�nvaro - f�rstadagsintyg

Fr�ga: Jag har en arbetstagare med stor m�ngd korttidsfr�nvaro under senaste halv�ret. Kan jag kr�va kr�va intyg fr�n f�rsta sjukdagen?

Svar: Arbetsgivaren kan ensidigt fatta beslut om s� kallat f�rstadagsintyg. Arbetsgivaren ska d� bekosta intyget. Upprepad korttidsfr�nvaro eller vid eventuell misstanke om missbruk �r situationer d� f�rstadagsintyg ofta aktualiseras. Beslutet att inf�r f�rstadagsintyg b�r g�lla under viss angiven tidsperiod. Om kravet p� f�rstadagsintyg g�ller under en l�ngre tid b�r det ompr�vas med j�mna mellanrum.

Semester

Fr�ga: Jag har en arbetstagare som inte vill ta ut mer �n tv� veckors semester i sommar. Kan jag tvinga arbetstagaren att ta l�ngre semester?

Svar: Ja, om ni inte kommer �verens kan ni som arbetsgivaren ensidigt f�rl�gga semestern. Enligt huvudregeln ska en arbetstagare ha fyra sammanh�ngande veckor under perioden juni – augusti. Mer info om semesterregler finns i Fastigos allm�n cirkul�r nr 2.

Fr�ga: Vi har en arbetstagare med 25 dagars semester som vill g� ner i syssels�ttningsgrad. P�verkar det antalet semesterdagar?

Svar: Nej, inte om arbetstagaren arbetar varje dag i veckan. D� beh�ller man samma antal semesterdagar, men med en semesterl�n som �r baserad p� den l�gre syssels�ttningsgraden.

Det blir d�remot en annan hantering om arbetstagaren bara arbetar vissa av veckans dagar (intermittent deltid). Denna arbetstagare ska ha lika l�ng semesterledighet som den som arbetar alla dagar. Semesterdagarna r�knas om till nettosemesterdagar som f�rl�ggs till de arbetsdagar som arbetstagaren normalt sett arbetar.

Exempel: Om arbetstagaren arbetar tre dagar i veckan blir antalet nettosemesterdagar: 3/5 x 25= 15 nettosemesterdagar. (Formeln finns i semesterparagrafen i kollektivavtalen.) Semestertill�gget ber�knas d�remot p� bruttosemesterdagar, i det h�r fallet 25 dagar.

Fr�ga: M�ste man ta ut �rets semesterdagar till fullo, innan man kan b�rja plocka av de sparade?

Svar: Ja, det st�mmer. �rets semester m�ste vara uttagen f�re dess att man b�rjar ta ut sparade dagar fr�n tidigare �r. Man kan allts� inte spara dagar samtidigt som man tar ut sparade dagar.

Tj�nstledighet och egen upps�gning

Fr�ga: Vi har en tj�nsteman som �r tj�nstledig i sex m�nader f�r att pr�va annat jobb. N�r kan tj�nstemannen senast s�ga upp sig om han inte vill �terg� till oss utan helt g� �ver till den nya arbetsgivaren. Enligt K-avtalet har han tre m�naders upps�gningstid vid egen upps�gning

Svar: Ni har beviljat arbetstagaren tj�nstledigt i sex m�nader. Det inneb�r att arbetstagaren �r skyldig att komma tillbaka efter tj�nstledighetens slut. Om han inte alls vill �terg� till er efter tj�nstledigheten m�ste han s�ga upp sig tre m�nader innan denna tidpunkt, det vill s�ga efter halva tj�nstledighetstiden. Det �r upp till er om ni vill godta en kortare upps�gningstid. Om han s�ger upp sig vid ett senare tillf�lle och ni inte godtar en kortare upps�gningstid �r han skyldig att komma tillbaka och arbeta hos er under upps�gningstiden.

Kollektivavtal och egen �verenskommelse

Fr�ga: Kan en arbetsgivare och en arbetstagare eller fackklubb komma �verens om n�-got som inte st�mmer �verens med en regel i kollektivavtalet? Kan en arbetsgivare exempelvis komma �verens med en fastighetssk�tare att byta r�tten till �vertidsers�ttning mot l�ngre semester och h�gre l�n.

Svar: F�r att en �verenskommelse ska vara till�ten kr�vs att det uttryckligen framg�r av kollektivavtalet att det �r m�jligt att g�ra en avvikelse. Det vill s�ga att det framg�r av avtalstexten att arbetsgivaren och en arbetstagare eller fackklubb har r�tt att tr�ffa en s�dan �verenskommelse.

Enligt F- och S-avtalet �r det inte till�tet att avtala bort r�tten till �vertidsers�ttning. �verenskommelsen �r ogiltig avseende den bortf�rhandlade �vertidsers�ttningen men �r giltig i de delarna som avser l�ngre semester och h�gre l�n. Arbetsgivaren �r s�ledes fortfarande skyldig att betala �vertidsers�ttning men m�ste h�lla avtalet i de �vriga delarna.

I Fastigos tj�nstemannaavtal (I- och K-avtalet) �r d�remot en s�dan �verenskommelse m�jlig under vissa f�ruts�ttningar.

Beredskap

Fr�ga: Vi vill inf�ra beredskap f�r fastighetssk�tarna. M�ste vi f�rhandla och komma �verens med facket?

Svar: F- och S-avtalens � 8 inneh�ller regler om beredskap. Beredskap inr�ttas efter samr�d med lokala facket eller om s�dan saknas efter samr�d med de ber�rda arbetstagarna. N�gon �verenskommelse beh�vs inte s� l�nge man f�ljer grundreglerna f�r beredskap i kollektivavtalet. Alla arbetstagare som omfattas av F-och S-avtalet �r skyldiga att utf�ra beredskap, det vill s�ga att det ligger inom deras arbetsskyldighet. Arbetsgivaren har r�tt att v�lja vilka som ska ing� i beredskapsgruppen.

Komptid

Fr�ga:Finns det n�got tak f�r hur m�nga timmars kompledighet en arbetstagare f�r spara?

Svar: V�ra kollektivavtal inneh�ller inte en s�dan reglering. Fastigo rekommenderar att arbetsgivaren fastst�ller ett maxtak f�r sparande av kompledighet som g�ller f�r alla arbetstagare p� f�retaget.

Fackliga m�ten

Fr�ga: Vad g�ller f�r regler vid fackliga m�ten p� arbetstid? Kan detta ske p� betald arbetstid?

Svar: Reglerna om arbetstagares r�tt att n�rvara vid fackliga m�ten finns i Samverkansavtalet (� 9 andra stycket). Regeln inneb�r att medlemmarna kan g� p� fackliga m�ten p� betald arbetstid under h�gst fem timmar per �r. Om det inte kan ske under ordinarie arbetstid har arbetstagarna r�tt till �vertidsers�ttning.

Arbetsmilj� – minder�rig

Fr�ga: Kan en 17-�rig sommarvikarie arbeta med gr�sklippning (�kgr�sklippare) under en period n�r ordinarie personal har semester?

Svar: Den som inte fyllt 18 �r r�knas som minder�rig. Den som anlitar en minder�rig ska se till att arbetet sker under ledning och tillsyn av l�mplig person. V�r rekommendation �r att inte l�ta en sommarvikarie arbeta med �kgr�sklippare utan tillsyn av en vuxen arbetstagare. (Se Fastigos allm�nna cirkul�r om feriearbete.)

Permission

Fr�ga:Har en arbetstagare r�tt till flyttledigt (permission)?

Svar: Avtalen s�ger inget om permission i samband med flytt. Det �r allts� upp till arbetsgivaren att g�ra bed�mning av om man ska bevilja permission i s�dant fall eller inte. Fastigo rekommenderar att f�retaget fastst�ller regler f�r permission som g�ller f�r alla anst�llda.

Arbetstid – minder�riga

Fr�ga: Kan v�ra minder�riga (15-18 �r) feriearbetare arbeta efter v�r arbetstid p� torsdagar? Vi jobbar d� 9,5h och vi kompenserar det med 5,5h p� fredagen. Total tid under veckan �r 39h.

Svar: Nej, en minder�rig f�r arbeta h�gst �tta timmar per dag.

Till toppen

Fastigo