Kvinnliga chefer dubbelt s� stressade

Kvinnliga chefer �r dubbelt s� stressade som sina manliga kollegor i samma position. M�nga k�nner dessutom av mer stress varje dag. Det visar en f�rsk unders�kning av chefer i Stockholm.

En enk�tunders�kning som utbildning.se gjort bland 102 chefer i Stockholm med akademisk bakgrund avsl�jar att kvinnliga chefer �r dubbelt s� stressade varje vecka. Samtidigt uppger fyra g�nger fler kvinnor att de �r stressade varje dag.

Den fr�msta orsaken till stressen �r avsaknad av st�d fr�n h�gre chef, otydliga m�l eller f�rv�ntningar och h�g arbetsbelastning. Andra faktorer som i inte �r lika belastande men som bidrar till stressen �r underbemanning p� arbetsplatsen, konflikter, tidskr�vande tidsrapportering utan tydligt syfte, sv�ra samtal med medarbetare och h�ga f�rv�ntningar i kombination med att inte kunna kontrollera sitt eget arbete.

Saknar st�d

Samtidigt uppger manliga chefer att de i dubbelt s� h�g utstr�ckning som sina kvinnliga chefskollegor, att de bara s�llan k�nner sig stressade.

- Cheferna i unders�kningen har ju svarat att den st�rsta anledningen till stress �r otillr�ckligt st�d i arbetet och otydliga m�l. Detta sl�r i viss utstr�ckning annorlunda p� kvinnor j�mf�rt med m�n, �verlag. Det beror p� de budskap man f�r som man respektive kvinna g�llande hur man ska vara som person, hur man ska bete sig och hur man ska prioritera och agera som chef, s�ger Pernilla Alexandersson, verksamhetschef p� konsultf�retaget Add gender.

De chefer som ofta k�nner sig stressade anger i h�gre grad att de saknar ett bra st�d fr�n sin egen chef �n de som inte �r stressade.

Otydliga m�l

H�lften av cheferna svarar att otydliga m�l eller f�rv�ntningar g�r dem stressade. H�lften svarar ocks� att en h�g arbetsbelastning bidrar till stress. Andra faktorer som skapar stress �r underbemanning, 20 procent och konflikter, 19 procent. Cheferna hade m�jlighet att kryssa f�r flera alternativ. Andra faktorer som uppges som stressade �r att vara tillg�nglig n�stan dygnet runt, h�ga f�rv�ntningar i kombination med att inte kunna kontrollera sitt eget arbete, sv�ra samtal med medarbetare och tidskr�vande tidsrapportering utan tydligt syfte.

De flesta cheferna �gnar halva eller mer �n halva tiden �t egna arbetsuppgifter ist�llet f�r att leda medarbetarna. Bara 25 procent �gnar mer tid �t att leda andra. Unders�kningen visar att ju fler egna arbetsuppgifter vid sidan om ledarskapet desto mer �kar stressen.

Att inte hinna med att leda andra visar sig vara en stressfaktor i sig. 61,5 procent s�ger att de inte har tillr�ckligt med tid att �gna sig �t sj�lva ledarrollen eller att tiden f�r hur mycket tid de har varierar.

Hur stort personalansvar man har verkar d�remot inte ha n�gon betydelse f�r stressniv�n. Personer med ansvar f�r �ver 50 medarbetare �r inte mer stressade �n de som ansvarar f�r endast fem medarbetare.

Vilja finns trots stress

44 procent av cheferna i unders�kningen vill ing� i ett st�rre eller b�ttre n�tverk, 33 procent efterlyser mer kompetensutveckling och 39 procent vill ha b�ttre st�d fr�n sin chef.

Trots stundvis tuffa villkor svarade en �verv�gande majoritet att de vill jobba som chefer f�r att kunna utveckla b�de organisationen och medarbetarna. Cheferna �r intresserad av m�nniskor och tycker om att coacha andra. F�rutom att motivera sina medarbetare svarar m�nga att de vill kunna g�ra skillnad och att de vill arbeta strategiskt. De m�nga och ibland l�nga svaren p� varf�r man vill vara chef tyder p� ett stort engagemang bland de som deltog i enk�ten.